Vi undervisar på kursen

Emelie Hill Dittmer


Min skrivande resa började på en lokaltidning i Blekinge 1995 och har varit krokig, tagit mig till platser runtom världen och nu till Österlens Folkhögskola. Jag har en bakgrund som journalist och har under de senaste tolv åren rapporterat för den Anglo-svenska communityn i London räkning, och har skrivit för en blandning av svenska tidskrifter och dagstidningar, men även brittiska publikationer. Under alla dessa år kallade jag England hemma, och där jag även arbetade som kursledare i terapeutiskt skrivande. Genom detta tog mitt liv en vändning och förde mig tillbaka till Sverige.
Vi har alla en livshistoria värda att författa, detta är min fasta övertygelse och för att skriva krävs både ärlighet och mod. För mig har skrivandet varit ett sätt att nå andra, men också ett sätt att förstå mig själv och världen vi lever i.
2016 tilldelades jag Write Your Selfs licensstipendium, ett program och en metodik där personer som upplevt trauma får hjälp att skriva sig igenom och ur traumat, eller som av helt andra anledningar vill berätta sitt liv. Det terapeutiska skrivandet ligger mig varmt om hjärtat och jag tror starkt på skrivandets läkande kraft.

 Raja Bahari


Skrivandet och jag har följts åt sen unga år. Har en bakgrund som journalist. Hösten 2017 utkom min debutroman Stiga sol, smälta is, en roman om språk och identitet. Till hälften en berättelse om Sverige, till hälften om Mellanöstern. Temat är såklart ingen slump utan speglar mig och mitt liv.
Att bli recenserad, att få respons från främmande människor som tagit till sig min bok eller ifrågasatt den har varit både inspirerande och tufft. På en skrivarkurs erbjuds samma möjlighet men inom en avgränsad miljö. Vi möts och lär känna varandra genom texterna vi skriver. Det är värdefullt och utvecklande. Att helt få ägna sig åt skrivande under en period är också en fantastisk möjlighet som jag önskar att så många som möjligt får chansen att uppleva.

Freke Räihä

Var börjar en att berätta om sig själv? Är det möjligt att berätta om vars jag föddes eller vars jag växte upp? Som att jag föddes och levde mina första ögonblick i en sjuvåningsskrapa i Täby? Eller jag flyttat runt så mycket att jag aldrig riktigt haft ett hem förrän jag bosatte mig i Degeberga på den skånska landsbygden för några år sedan? Men skrivandet då? Det jag är här för att lära ut. Det började i ett flickrum 1994. Sedan debuterade jag 2001. Ett häfte med dikter. Genom samma sammanhang satt jag också som tidningsredaktör – något jag återkommit till under stora delar av mitt skrivande liv. Det har sedan dess blivit sexton diktböcker till. Jag är också verksam som kritiker, just nu – hösten 2018 och en tid tillbaka – i Horisont. Och sysselsätter mig ibland med översättning och annat språkarbete. Jag har utbildat mig vid Skurups Folkhögskola, vid Skrivarlinjen där och Skrivarpedagoglinjen samt läst Förlagsvetenskap och Kreativt skrivande vid Lunds Universitet och Linné samt Konstfack.
Jag tror på samtalet. Det är nödvändigt. Både för att bryta ner och förstå det samhälle vi lever i, men också för oss som vill eller måste skriva. Samtalet sätter det personliga, som en text, i ett större sammanhang och fördjupar vår förståelse för oss själva och för det framför oss.